söndag
sep072014

I år är det 50 år sedan FN styrkan ONUC lämnade Kongo.

I en note från generalsekreterare U Thant sammanfattas den svenska insatsen på följande sätt:

I nära fyra långa och besvärliga år har FN-styrkan outtröttligt arbetat med att fullgöra sitt uppdrag i republiken Kongo. Under denna tid har åtskilliga mål uppnåtts och många faromoment från 1960 undanröjts. Operationens militära avdelning har skött sin högst besvärliga uppgift på ett mycket modigt och skickligt sätt. Vi har nu kommit till den tidpunkt när styrkan skall återkallas och dess soldater, som visat sådant mod, återhållsamhet och taktfullhet, återvända till respektive hemland. Förenta Nationerna och hela världen står i tacksamhetsskuld till dem för vad de uträttat i Kongo. Det är för generalsekreteraren ett nöje att få uttrycka sin varma uppskattning och tacksamhet härför till svenska regeringen och därmed också till berörda officerare och soldater.
I hela världen förknippas svenska soldater med Förenta Nationernas fredsbevarande operationer; särskilt i Kongo bidrog Sverige på ett utomordentligt sätt. Icke blott de svenska bataljonerna utan även jakt-och spaningsflyget, C-47 transporterna och de riskfyllda helikopteruppdragen vittnade om mod och effektivitet hos den svenska kontingenten.

Det sätt på vilket Kaminabasen sköttes och förstörda broar återuppbyggdes i Katanga utgjorde ett gott bevis på yrkesskickligheten hos de svenska teknikerna.

Arton svenska soldater gav sitt liv i Kongo som ett offer för fredens sak. I uppbrottets stund vill Förenta Nationernas generalsekreterare ge uttryck för sin erkänsla av det utomordentliga bidrag till ONUC som den här bataljonen och dess företrädare lämnat

måndag
jun092014

Veterandagen 29 maj 2014

Foto: Lars Erkstam

Solen sken över alla Kongoveteraner och deras anhöriga som hade mött upp vid Veteranmonumentet/Sjöhistoriska museet. Vi var 150 Kongoveteraner som hade tagit oss till huvudstaden. Det blev en minnesvärd ceremoni med mycket musik och lagom långa tal. Flera av talarna bad om ursäkt för att det dröjt så länge innan vi fick det erkännande som vi väntat på. Efter talen vidtog utdelning av medaljer till sårade i strid och tapperhet i strid. För vår del hade vi den här gången en person som fick medalj han hette Ove Eriksson från Dikanäs, han sårades 16 december 1961. Själva ceremonien började som vanligt i det militära, övning, övning och åter övning på tre led. Det var inte så lätt att få oss att rätta in oss i leden, speciellt ”vänster om, marsch” var ingen höjdare.

Foto: Lars Erkstam

Efter ceremonien vid monumentet och vi stående fått en samfälld applåd av åskådarna, var det dags att ställa upp framför Sjöhistoriska museet, där Kalle Fransson lämnade av till ÖB Sverker Göransson. ÖB tackade än en gång för vår insats och uttryckte sin stolthet att stå framför oss. ÖB påminde också om att den som inte har myntet i fickan när de träffas står för drinken i baren. Därefter vidtog utdelningen av coinen. ÖB åtföljdes av försvarsministern Karin Enström och några andra Generaler.Det blev lite strul vid tackande, en del gjorde honnör, medan andra tackade med en bugning. Informationen hade inte gått fram hur tacket skulle gå till. Allt löstes till det bästa. Efter utdelningen blev det mingel i stora partytältet, där alla kunde gå omkring och prata med alla. En del träffade personer som de inte sett på 50 år. Kvällens höjdpunkt var Veterankonserten i Berwaldhallen. Den gick i Fältartisternas tecken,med Stefan Sauk som programvärd för kvällen. Konsertens höjdpunkt var när Hans Corell läste upp sitt tacktal till Koffi Annan, och till den ceremonien komponerat en hymn på säckpipa som man själv kan sätta ord till.”Hymn-Secretary General Kofi Annan "Prayer for peace”. Hymnen framfördes av Robert Wallgren och kvällens dirigent Mats Janhage hade arrangerat. Försvarsmakten skall ha ett stort tack för ett bra genomfört arrangemang.

Stig Högberg

tisdag
maj062014

Bildspel från Kongoveteranernas verksamhet 2013

söndag
dec082013

Dr Denis Mukwege

Foto: Lars Erkstam
Dr Denis Mukwege från Panzisjukhuset i DR Kongo har vid besök i Stockholm tilldelats Right Livelihood-priset, ”det alternativa Nobelpriset,” för sitt uppoffrande arbete med att bota kvinnor och barn, som utsatts för sexuellt våld i krigets Kongo. Vid ett seminarium på Armémuseum i Stockholm den 3 december 2013 svarade Mukwege på frågor om verksamheten från samtalsledaren Marika Griehsel.
Foto: Lars Erkstam
Bland publiken fanns ett 10-tal Kongo-veteraner iförda sina blå baskrar vilka väckte stort uppseende. Vid seminariets avslutning lämnade Marika över ordet till vår ordförande Kalle Fransson från Småländska Månsarp som i ett kort anförande berättade att Kongo-föreningen ända sedan 1980 talet genom sin hjälpfond skänkt pengar till bland annat missionsstationer i Kongo. De senaste åren har insamlade medel gått till Panzisjukhuset, exempelvis med 50 000 kronor på senhösten 2012. Kalle avslutade med att överräcka  de medel som insamlats under 2013 (25 000 kronor) till Dr Mukwege för att stötta Panzisjukhusets verksamhet. Därvid reste sig den fulltaliga publiken och applåderade. Dr Mukwege tog emot gåvan och framförde ett tack till ”dessa män som en gång tjänstgjort i mitt land och talar mitt språk.” (Dr Mukwege hade strax före seminariet samtalat på swahili med Stig von Bayer och Roland E Lindholm) Marika Griehsel uppmanade alla Kongo-veteraner att resa sig, varvid följde nya applåder.

Bror Rickard Svärd

 

tisdag
nov052013

FN-dagen -

den 24 oktober 2013 – manifesterades vid FN-monumentet på Norra Djurgården i Stockholm med en enkel men anslående ceremoni i vackert väder och strålande höstfärger. De cirka 100 deltagarna möttes vid ankomsten av Sveriges veteranförbund Fredsbaskrarnas  hedersvakter Lars-Göran Nyholm och Jonas Hörgård som i sina FN-uniformer paraderade framför monumentet. Fanbärare från Fredsbaskrarna, Kongoveteranerna, Polisen och Folke Bernadotte Akademin vecklade ut föreningsfanorna och utgjorde en färggrann front till vänster om monumentet. Ceremonin inleddes med att revelj blåstes av en hornblåsare från Svea Livgarde. Anders Ramnerup hälsade deltagarna välkomna, varefter han överlämnade ordet till talarna, Bengt Wiktorsson från SVF och Karl-Olof Fransson, Kongo-veteranerna.

Fransson framhöll i sitt tal att Kongo-veteranerna har samlats vid monumenten i alla år alltifrån invigningen 1995 för att hedra de 19 kamrater som stupade under striderna i Kongo. Han gav några exempel:

1997 höll Försvarsmakten sin ceremoni klockan 11 på förmiddagen. På den tiden var få av veteranerna pensionärer, varför de kunde ställa upp först på kvällen. I skymningen samlades veteranerna vid monumentet varvid överste Jonas Waern höll tal. Efter kransnedläggningen följde supé på restaurangen vid Folkens Museum.

2001 genomfördes manifestationen tillsammans med Fredsbaskrarna. Temat var flyghaveriet i Ndola, som inträffat 1961, således 40-årsjubileum. Namnet på flyghaveriets offer lästes upp samt en dikt av Dag Hammarskjöld. Efteråt kamratträff på Sjöhistoriska Museets café.

2002.   Försvarsmakten beslutade att förlägga den officiella ceremonin på eftermiddagen. Nu var det läge för oss att ställa upp med fanvakt, kransbärare och kransnedläggare. Den efterföljande kamrat -träffen hölls på Villa Källhagen.

2003.   Ett da capo från föregående år vid monumentet. Kamratträffen hölls på Restaurang Stallet vid Tekniska Museet med anförande av författaren Ingrid Kampås och underhållning av f.d fältartisten Git Skiöld.

Under åren 2004 – 2012 har Kongo-veteranerna deltagit i Försvarsmaktens officiella ceremoni vid monumentet. Fransson avslutade med en dikt ur Dag Hammarskjölds ”Vägmärken.”

Ceremonin fortsatte med kransnedläggning av de deltagande organisationerna och privatpersoner. Därefter en tyst minut för de stupade kamraterna. Avslutning med tapto från hornblåsaren.

Fanbärare för Kongo-veteranerna var Alf Gustafsson, kransbärare Bengt Wicksén, kransnedläggare Stig Högberg.

SVF inbjöd samtliga deltagare till en kamratträff med kaffe och kaka på Sjöhistoriska Museets Café – en fin final efter en värdig ceremoni.

Bror Richard SvärdFoto: Kim Svensson

Foto: Kim Svensson